Don't leave me again - Chapter 1

Jag tittade ner på den sovande brunhåriga flickan som låg i den svarta barnvagnen. Hon såg precis ut som jag gjorde när jag var liten - förutom att hon hade sin fars ögon.

”Aurora!” hörde jag en väldigt bekant röst bakom mig.

Jag vände mig om och mötte min bästa vän, Stefanie.

”Jag har saknat dig! Hur mår Alexa?” frågade hon leendes.

Jag kramade snabbt om henne. ”Hon mår bra. Hon längtar väldigt mycket till sin tvåårsdag.”

Stefanie tittade på Alexa. ”Wow. Hon är så stor nu”

”Jag vet” sa jag lyckligt. ”Min lilla prinsessa…”

Stefanie hade under det senaste halvåret bott och jobbat i Australien, men nu hade hon äntligen kommit hem till Chicago.

Vi bestämde oss för att gå hem för att lämna av Alexa eftersom Stefanies föräldrar hade lovat att vara barnvakt åt Alexa så jag och Stefanie kunde få sätta oss ner på ett café och prata om allt.

 

Vi möttes av Stefanies föräldrar, Teresa och Daniel, som genast tog hand om Alexa.

”Ha så kul, tjejer!” log Teresa och stängde dörren.

Vi tog min bil till närmaste café. Eftersom vi var i utkanten av Chicago var det inte så många här.

 

”Jag har träffat någon” var det första Stefanie sa när vi satte oss ner vid ett avskilt bord.

”Åh herregud, Steffie! Grattis älskade du!” sa jag och log stort. Jag tittade på min bästa vän, och hela hon strålade av lycka. Hur kunde jag inte ha märkt det tidigare?

Just då vibrerade hennes mobil. Hon log stort när hon såg vem det var som ringde.

”Din kille?” mimade jag. Hon nickade.

Eftersom jag inte orkade höra på hennes kärlekssamtal gick jag in på Twitter.

 

Aurora Huntington @AuroraHuntington

Bästa vännen har skaffat kille… Kanske på tiden att jag också gör det? Haha

 

När Stefanie äntligen hade avslutat samtalet så kunde hon inte sluta le.

”Jag måste få träffa honom! Vad heter han? Hur gammal är han? Har han sådan där gullig australiensk dialekt?”

”Lugna ner dig, Aurora.” skrattade Stefanie. ”Han heter Cody, och är 1 år yngre än mig. Ja, hans dialekt är superduper gullig. Dessutom så kommer du få träffa honom inom snar framtid”

”Kommer han till Chicago? Herregud, detta är seriöst! Men sårar han dig så kommer jag slå ut hans tänder, okej?”

”Han kommer till Chicago om två månader. Åh! Jag saknar honom”

”Stefanie… Du kom hem från Australien idag” suckade jag.

”Jag vet….”

”Jaja. Förresten har jag fått ett jobb, som fotograf för en tidning” sa jag.

”Det är ju jättebra! Är du fastanställd? ” frågade hon.

”Ja.” svarade jag. ”Alexa går på dagis, så det fungerar alldeles utmärkt”

”Åh vad jag är glad för din skull! Allt verkar gå så bra just nu, Aurora. Du är så stor nu!” sa Stefanie och låtsades torka tårarna.

”Jag vet. Vi är 20, vart försvann tiden? Jag känner mig gammal…” mumlade jag.

”Vi måste fira det, vad sägs om att festa ikväll? Jag har saknat Chicagos fester”


Kommentarer
Postat av: Molly

Mer snälla, vill ju att hon ska träffa Harry snart :D

2013-07-25 @ 23:44:16
Postat av: Emelie Nilsson

Mer lägg urät nästa typ... NUUUUUU!!!!!!!!!!!!!...

2014-03-13 @ 10:01:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0